Vad är ett förhållande?

Ett förhållande för mig är när jag har hittat killen som jag känner mig trygg och bekväm med. Jag ska kunna prata om mina djupaste tankar och känslor och han behöver inte ens förstå det jag säger utan bara kunna stå ut med att lyssna på det jag säger. Det ska vara någon som kan hantera min situation hemma i alla lägen och ställa upp för mig när jag behöver honom som mest. Och mest av allt, han ska inte döma mig för saker jag gjort tidigare i mitt liv eller för min situation hemma.

Med andra ord ska han vara som Emeliè. Minst lika förstående och jag ska kunna lita på honom lika mycket som jag litar på henne.
Vi ska kunna sitta tysta i timmar bredvid varandra utan att det bli en obekväm tystnad, och kunna prata om allt mellan himmel och jord och sedan kunna skratta åt det vi just sagt.

Det var det. Något jag tänkte på medans jag gick hem från Joel efter en mentalt brutal kväll med Rob Zombie filmer. Och få inte för er att tolka det jag skrev till att jag är kär i Joel, det är bara sjukt.

BLONDE BECCA IS NATURAL BECCA.

Den här helgen har verkligen varit fucked up. Vet inte ens vart jag ska börja eller säga ens, men dom som behöver veta vet allt redan.
Igår var det iallafall en bra dag :) vaknade hos Robin och runt 13:30 hämtade Emeliè mig och vi åkte ner på stan så hon kunde klippa sig och shoppa lite. Medans vi satt och åt så överraskade jag Emeliè med biobiljetter till New Moon och snacka om glad hon blev! Och filmen var faktiskt bra, bättre än ettan måste jag säga, vilket beror på deras budget dom fick från första filmen antar jag. Efter filmen så åkte jag hem och pratade lite med mamma om det som hänt och sen drog jag över till Emeliè och vi drack typ 3-4 öl och åt middag, såg på tv och bara pratade som vi tjejer kan ;)

Runt 01:00 drog jag hem för jag var så sjukt trött, åt lite mcdonalds som stod i kylen och kollade på House of 1000 corpses och önskade en bra morgondag.
Kan inte berätta än om den är bra eller inte, det får vi se helt enkelt.

Som ni kanske inte vet så har jag inte mått så bra på senaste och därför har jag isolerat mig från nära vänner (utom emelie då som nu bor runt mitt hörn), och jag ber om ursäkt för detta men just nu så orkar jag inte prata eller få medkänsla för det jag går igenom, och jag ser helst att ni inte frågar mig om det. Nu vet ni det.

Usch, vet inte hur jag ska beskriva hur jag mår typ. Borde ha svarat på Miriams sms om att gå på pitchers ikväll men jag gjorde det helt enkelt inte. Och jag borde ha svarat på samtal till mobilen och andra sms, men jag gör det inte.

Varför? Ångest helt enkelt.

Om 40 minuter så får jag veta om jag är en zombie eller inte.

Klickbara