Egentligen ville jag komma tillbaka till bloggen efter semestern med en stor comeback, en bra comeback, men lusten fanns inte där. Och jag har märkt på en del bloggar jag läser troget, att dom verkar ha tröttnat också. Kanske är det bara sommaren som får oss bloggare att tappa lusten, att man vill vara ute mer, njuta av ledigheten (dom som är lediga) eller så är de flesta för upptagna med att sommarjobba/jobba som fast anställd.

Jag skulle vilja skriva något, som "Förväntningar, morgondagens topic, kom och läs" men sen så vet jag att det kommer inte hända. Jag kommer skriva om förväntningar om kanske 4 veckor, det är så jag fungerar. Jag skjuter upp saker tills jag känner ett måste att ta tag i det.

Men förväntningar. Vad händer när vi förväntar oss något riktigt smarrigt, men får något tarrigt? Vi blir besvikna, möjligen sura, och tänker "såhär höga förväntningar kommer jag aldrig ha igen". Men det har vi. Men låt mig då fråga det här, Vad händer om vi förväntar oss något tarrigt, men får något smarrigt? Vi blir nöjda. Så enkelt är det. En kort uppmaning till er läsare, om jag har några kvar det vill säga, förvänta er inte så mycket, för vi vet aldrig vad vi har i förvar i framtiden.

Over. And. Out.